Jobbet i full gång!

Nu visar jag återigen min lilla nuna här på bloggen.

Det har varit och är fortfarande väldigt intensiva och utmattande dagar. Jag hoppas och tror att jag kommer att kunna vänja mig vid livet på båten, men just nu så blir jag mest trött av att vara ombord. Vi har ju fortfarande en del att gå igenom, men vi repar inte så intensivt längre. Däremot så tar det mycket energi att orka leva utan sysselsättning på båten. Det finns verkligen inte mycket att göra när man är ombord.

Dessutom så vaknar jag varje dag och tror att jag är förkyld eller har tappat rösten för det är så dålig luft... Luftkonditioneringen gör ju inte det hela bättre...
Jag har dock hört detta innan jag började och var därför införstådd med detta faktum.

Idag ska jag ha en dag helt för mig själv och bara ta det lugnt. Sitter nu på Café Brasco och bara softar och bloggar lite...

Trots trötthet och längtan efter hemmets lugna vrå så har jag det gott och är övertygad om att det kommer att bli ett bra sätt att jobba när man kommer in i det hela. Ledigheten hägrar.....!

Tunga dagar...

Precis som jag trodde så har klimatet i teamen blivit lite spändare på grund av Tonjuas påstridiga skrikande och räknande, men vi försöker hjälpas åt så gott vi kan att hålla humöret uppe. Som tur är blir inte alla tio trötta samtidigt utan vi turas om med detta.. Det är dock väldigt tungt just nu för vi har precis slutat ett drygt 16 timmars långt rep och om 6,5 timme sätter vi igång igen och kommer troligtvis att repa lika många timmar igen…

Dags att sova lite då kanske…

Nervöst....

Risk för att helvetet bryter lös… Idag kommer Tonjua (prodecenten) och vi ska sätta igång att repa 80-talsshowen. Det kommer att bli galet. Jag har kollat en del på repvideon, men det är inte mycket som jag fattat förstår. Kommer nog att bli en hård och spännande dag med många amerikanska utrop... Vi kommer dessutom att repa samtidigt som ett annat team så man kommer inte att se sina placeringar så lätt, men det kommer nog att bli bra tillslut.

Repdag två till ända...

Andra dagen på båten och nu har vi precis lämnat hamnen i Helsingfors. Idag har vi repat klart ABBA, eller klart och klart, men det är inte mer tid inplanerad för att repa ABBA nu och det känns faktiskt som om koreografin sitter ganska bra. Tyvärr är ju inte alla våra team-medlemmar här ännu, så vi har aldrig kört igenom showen med helt rätt placeringar…

Imorgon kör vi igång med repet av 80-talsshowen och i den är det mycket mer koreografi och snabb sådan. Mycket detaljer har jag sett på ett filmat rep från ett annat team.
Vi är faktiskt klara för dagen med rep nu och det känns lite onödigt att behöva vara ombord på båten utan att repa, men så är det väl. Vi kommer nog dock att vara vakna desto längre de två kommande kvällarna och repa långt in på morgonen har jag en känsla av.

Båtlivet har börjat!!

Första repdagen är avklarad och tröttheten som befinner sig i min arma kropp just nu är stor. Livet på båten kommer inte att roa mig så hemskt mycket, men jag kommer med allra största sannolikhet att överleva det utan några större problem. Gillar man inte människor med mycket alkohol i kroppen, samt ett genuint ointresse för show så är nog inte ett forum som detta det bästa… Jag tror dock att jag kommer ha stor nytta av mina månader uppe i Piteå med en nästa obefintlig publik…

Idag har vi i alla fall repeterat in nästan hela ABBA-showen, så när som på en låt som vi ska spara tills imorgon. Ganska skönt att ha kommit så långt på fösta dagen, men jag ropar inte hej förrän jag vet hur mycket som sitter kvar tills imorgon när vi sätter igång igen.

Nu är det dags att gå iväg och titta på det arbetande teamet när de kör ABBA-showen. Får se hur mycket av koreografin som jag känner igen. Förhoppningsvis nästan allt!

Spenderarbyxorna är på....

Nu ska jag åka in till stan och köpa lite nödvändigheter inför jobbstarten på tisdag.
Jag måste köpa mig lite hårprodukt,

sulor till mina danssneakers och en del annat småtjafs,
men mest av allt ska jag åka in till stan och hämta ut min lill-dator... Jag har nämligen beställt en mini-PC...

Utlovade Madonna bilder...

Jag lovade ju i måndags att jag skulle lägga ut lite bilder från Madonna konserten.


Här står jag framför scenen i väntan på förbandet... som var en DJ...


Vid halv nio-tiden kom regnet och folk började desperat dra på sig sina ponchos och försökte förgäves att skydda sig mot denna onödiga konsertförstörande regnande...


En timma och en hel del regnande senare började några tappra åskådare på vänster läktare att dra igång vågen och med lite ansträngning och flera, flera försök senare så lyckades hela Ullevi tillslut köra ett 10tal varv innan det dog ut.


Till vår stora glädje så hade regnet slutat och det börjades ett förbrilt arbete för att iordningställa scenen...


M m m m m adonna....


Intro... scenen börjar leva...


Vouge...


Ballad i en bur...

Buren hissas upp... kvar står kvinnan på en flygel...




Det var en härlig upplevelse att få se denna kvinna live. Hon är och kommer att förbli den största kvinnliga artisten genom tiderna. För vad man än tycker om hennes musik eller om hennes personlighet så lyckas hon om och om igen att hålla sig kvar i en mycket tuff bransch och det med eftertryck....

Tidigt inlägg...!

Jag tackar denna arla morgonstund Madonna för en underbar konsert och beger mig iväg till Stockholm för att prova ut mina kostymer för Viking Line.

Jag lovar att jag återkommer med mer information och lite bilder om konserten, men nu måste jag åka iväg till Centralstationen för att hinna med tåget!!

Äntligen hemma i Götet igen så måste man ge sig iväg på nästa lilla resa.....

Fotosession...

Förra veckan var Davids syster hemma och hälsade på och då passade hon på att göra några olika fotosessions med oss som råkade komma i hennes väg...

Jag har nu därför bytt ut min profilbild, och de två övriga bilderna här på min bloggsida...

Hon tog även lite kort med rekvisita och så här får ni nog aldrig se mig igen... i alla fall inte lika nära en motorcykel!




Och inte med en gitarr i famnen heller för den delen...

Slutet närmar sig!

Nu närmar sig slutet på min tid här uppe i Piteå med stormsteg. På söndag åker jag hem och ska enbart tillbaka lördagen den 15/8 för att jobba en sista kväll.
Det känns faktiskt lite overkligt och även lite vemodigt att lämna Pite Havsbad. Kanske inte Havsbadet i sig utan, själva vistelsen här uppe i norr. Inte trodde jag för ett år sen att jag skulle säga att jag trivs här uppe, men så är det. Norrland är inte så illa som man gärna kan tro...

Vem vet, kanske finns det ett rött hus med vita knutar som väntar på oss här uppe nånstans...